TRUMP INFÖR TULLAR – SÅ PÅVERKAS VÄRLDSEKONOMIN

President Donald Trump har infriat sitt kampanjlöfte om att införa tullar på Kanada och Mexiko under helgen. Detta beslut kommer efter att en majoritet av befolkningen röstat för att Trump ska leda USA och implementera sin “America First-strategi”. Detta ses som något positivt för USA, men hur kommer EU och Sverige att påverkas?

Tullar har alltid varit en kontroversiell del av ekonomisk politik, och den senaste implementeringen är inget undantag. Kritiker hävdar att tullar skadar den amerikanska konsumenten, driver upp priser och inte uppnår sina policy-mål.

Men är detta verkligen sant?

Under de senaste veckorna har jag fördjupat mig i tullarnas historia, deras effekter på ekonomin och resultaten från Trumps första tull-experiment under 2017–2020. Det jag upptäckte motsäger nästan allt jag tidigare trott om tullar.

Den gängse uppfattningen, förstärkt av ekonomer och medier, verkar nu mer likna politiska slagord än ekonomiska realiteter. Precis som vi såg med narrativet om att “inflationen är övergående”, kan det vara så att vi har missförstått tullars verkliga påverkan.

Låt oss granska historien, resultaten från Trumps första tullar och vad vi kan förvänta oss framöver.

FRÅN “TULL-EXPERIMENT” TILL “TULL-ERA” – TRUMPS STRATEGI

Under sin första mandatperiod testade Trump tullar som ett ekonomiskt verktyg. Han ville minska skatterna utan att skapa inflation och samtidigt stärka den inhemska industrin.

Mellan 2017 och 2020 införde Trump tullar på:

  • Solpaneler och tvättmaskiner (januari 2018)
  • Stål och aluminium (mars 2018)
  • Kinesiska varor (fyra separata tullar mellan mars och september 2018)

Under samma period sänkte Trump den federala inkomstskatten från 39,6% till 37%.

Så vad blev resultatet?

  • Högre tullintäkter och lägre skatter
  • Ökad amerikansk produktion och fler jobb
  • Ingen betydande inflation

Trumps första mandatperiod blev ett real world-experiment på tullarnas effekt i en modern ekonomi, men det mest intressanta är att tullar inte är något nytt – de har historiskt varit en av USA:s mest effektiva ekonomiska verktyg.

TULLAR – EN AMERIKANSK TRADITION SOM BYGGDE LANDET

För länge sedan hade USA ingen inkomstskatt. Istället finansierades staten nästan helt genom tullintäkter.

Historiska fakta:

  • George Washington undertecknade tullagen som den andra lagen i USA:s historia.
  • USA:s kustbevakning bildades för att säkerställa att tullar samlades in effektivt.
  • Mellan 1861 och 1933 hade USA en av de högsta tullsatserna i världen.
  • Abraham Lincoln: “Ge oss en skyddstull, och vi ska bli den största nationen på jorden.”

Tullar var ett sätt att skydda den inhemska industrin, generera skatteintäkter och säkerställa nationell självförsörjning.

Men från 1850 till 1950 gick USA från att täcka 90% av sina intäkter via tullar till nästan 0%. Det tog ett sekel att avskaffa ett av USA:s största ekonomiska verktyg.

Från 1942 och framåt började USA istället driva global frihandel – och med det förlorade USA sin industriella dominans.

Trump vill återinföra en ekonomisk strategi som tidigare skapade världens starkaste ekonomi.

TULLARNAS PÅVERKAN – STUDIER FRÅN 2018

Vi behöver inte spekulera angående tullarnas effekt, eftersom vi redan har sett vad som hände när Trump införde dem 2018.

SOLPANELER

  • Trump införde 30 % tull på importerade solpaneler.
  • Kritiker sa att priserna skulle öka.
  • Men priserna sjönk – och amerikansk produktion ökade.

USA:s solenergimarknad fortsatte att växa med 26% per år och 2024 fördubblade Joe Biden tullarna på solpaneler till 50% innan han lämnade kontoret.

TVÄTTMASKINER

  • Trump införde 20–50% tullar på importerade tvättmaskiner.
  • Kritiker sa att priserna skulle öka dramatiskt.
  • Priserna steg först, men föll sedan under pre-tullnivåer före pandemin.

Två koreanska företag öppnade till och med fabriker i USA och skapade 2,000 nya amerikanska jobb.

STÅL

  • Trump införde en 25% tull på stål.
  • Kritiker sa att priserna skulle öka.
  • Stålpriserna steg först men föll sedan kraftigt – samtidigt ökade amerikansk produktion.

Resultat:
– Ökad amerikansk produktion
– Lägre priser över tid
– Fler jobb
– Inga inflationschocker

Så varför tror fortfarande folk att tullar är skadliga?

MODERNA INVÄNDNINGAR MOT TULLAR – OCH VARFÖR DE ÄR FELAKTIG

1. “Tullar höjer priser för amerikanska konsumenter”

      • Kortvarigt? Ja.
      • Långsiktigt? Nej – vi såg att priserna föll inom 1–2 år.

      2. “Tullar skapar inflation”

      • USA:s inflation sjönk från 2,1 % (2018) till 1,6 % (2019) – tullarna ökade inte inflationen.
      • Norge har 25 % moms på importerade varor och har 2 % inflation.

      3. “Tullar skapar inga jobb”

      • Amerikansk tillverkning ökade i samtliga tullade sektorer.

      Så tullar fungerade förr, de fungerade 2018, och de kommer troligen fungera igen.

      FRAMTIDEN – HUR KOMMER MARKNADEN ATT REAGERA?

      USA är mindre beroende av Kanada och Mexiko än de är av USA. Trump har överlägset övertaget i handelsförhandlingarna.

      Detta betyder att:
      – Amerikanska företag kommer flytta produktion tillbaka till USA.
      – Investeringar kommer att strömma in i amerikansk industri.
      – USA kommer att generera mer skatteintäkter utan att höja inkomstskatter.

      HUR PÅVERKAS SVERIGE OCH RESTEN AV VÄRLDEN AV TRUMPS TULLAR?

      Trumps återinförande av omfattande tullar kommer att skapa ringar på vattnet i hela världsekonomin, och Sverige är inget undantag.

      EUROPAS SITUATION – EXPORTINDUSTRIN UNDER PRESS

      Europeiska företag, särskilt inom fordonsindustrin, maskintillverkning och stål, kommer att drabbas hårt om USA inför nya tullar på importerade varor. Sverige, som har en exportberoende ekonomi där ungefär 50% av BNP kommer från export, kan stå inför betydande utmaningar.

      Svenska företag som Volvo och Scania, som exporterar stora mängder fordon till USA, kan behöva höja sina priser eller flytta en del av sin produktion till USA för att undvika tullar.

      Europeiska biltillverkare som BMW och Mercedes, som redan har fabriker i USA, kan gynnas på kort sikt genom att flytta mer produktion dit – men det kan samtidigt skada europeiska produktionsanläggningar.

      Stål- och metallindustrin i Sverige (t.ex. SSAB) kan få minskade affärsmöjligheter i USA, samtidigt som amerikanska ståltillverkare ökar sin marknadsandel.

      Sverige och EU har tidigare motsatt sig Trumps handelsstrategi, men utan en tydlig motstrategi kan europeiska företag bli förlorare i detta nya spel.

      SVERIGES EXPORT TILL USA – KOMMER FÖRETAG ATT FLYTTA?

      USA är en av Sveriges viktigaste handelspartners, och vi exporterar allt från teknik, läkemedel, verkstadsprodukter och fordon. Om tullarna gör det dyrare att exportera till USA kan vi se:

      – Svenska företag flytta produktion till USA för att undvika tullavgifter.
      – En minskad svensk export till USA om företagen inte kan kompensera för högre tullavgifter.
      – Fler investeringar i USA istället för Sverige, vilket kan leda till färre jobb inom svensk industri.

      Ett exempel är Ericsson, som redan har flyttat viss produktion av telekomutrustning till USA för att undvika eventuella handelshinder. Liknande beslut kan behöva tas av andra svenska exportbolag.

      KINA OCH ASIEN – KAN KINA VINNA PÅ DETTA?

      Kina kan faktiskt dra nytta av Trumps nya tullstrategi – men det beror på hur USA hanterar handelsrelationen med landet.

      Om USA ökar sina tullar på kinesiska varor, kan det minska Kinas export och bromsa deras ekonomi.
      Men om USA fokuserar på tullar mot Mexiko, Kanada och Europa, kan kinesiska företag få en relativ fördel genom att deras varor blir mer konkurrenskraftiga globalt.

      Dessutom arbetar Kina aktivt med att skapa egna produktionskedjor och minska sitt beroende av USA, vilket kan leda till en mer separatiserad global ekonomi där handeln sker i olika block – USA och dess allierade på ena sidan och Kina, Ryssland och andra framväxande ekonomier på den andra.

      EUROPAS MÖJLIGA MOTDRAG – SVAGT LÄGE FÖR SVERIGE

      Om EU beslutar sig för att svara med egna tullar på amerikanska varor kan vi hamna i ett nytt handelskrig. Problemet? EU har inte samma styrkeposition som USA.

      Sverige, som är beroende av export och frihandel, har mycket att förlora i ett globalt tullkrig.

      I värsta fall kan vi se:

      • Färre investeringar i svenska företag eftersom USA blir en mer attraktiv marknad.
      • Dyrare import från USA, vilket kan påverka svenska konsumenter och företag negativt.
      • En försvagad svensk krona om osäkerheten ökar på de globala marknaderna.

      Sverige och resten av Europa måste snabbt anpassa sig till den nya spelplanen. De företag som är smarta kommer att omstrukturera sin produktion och investera i USA för att undvika att fastna i tullfällan.

      SAMMANFATTNING – VAD BETYDER DETTA FÖR SVERIGE OCH VÄRLDEN?

      • Svenska exportbolag kan behöva flytta delar av sin produktion till USA.
        Europa kan drabbas hårt om handelsrelationerna med USA försämras.
      • Kina kan bli en vinnare om USA:s fokus ligger på andra regioner.
      • EU har få verktyg att bekämpa en sådan strategi och riskerar att förlora industrijobb till USA.
      • Sverige måste förbereda sig för en mer protektionistisk värld där frihandel inte längre är en självklarhet.

      Trumps tullpolitik kommer att förändra världsekonomin. Sverige kan välja att anpassa sig – eller hamna på efterkälken.